Familjen

Sitter här och tänker på vissa detaljer... Vad hade man gjort utan familj? Haft det tyst och lugnt, fyllt tillvaron med annat ex djur eller resor eller vad??
Visst önskar man ibland att man vore solokvist, inga sura miner eller kommentarer från andra hälften, inga vredesutbrott av de yngre förmågorna, samtidigt när man sitter här när alla andra sover (2-benta iaf) så känner man lite av, vad ska man göra nu?? Man vill ju inte göra nåt som väcker upp nån samtidigt som man har energi som räcker och blir över...
Och tänk om man inte haft familj, vilka minnen skulle man haft då?? Ingen första förälskelse, ingen sambotid innan bröllopet, inga graviditeter eller barnafödslar (tro hur man sett ut då...), ingen som skriker och driver en till vansinne för minsta småsak, ni vet ex en hårsnodd som råkar ligga 2 cm från vad som var tänkt...
Samtidigt är det skönaste som finns som värmer hjärtat är när man ibland får höra: Mamma vad jag älskar dig!!
När man sen säger till maken hur mycket han betyder i mitt liv får man tillbaka: Jasså... eller när jag säger till honom varje dag att jag älskar honom, men inte får dessa ord tillbaka, så får jag itället detta tillbaka: Jag säger till om det blir nån förändring... romantiskt?? kanske inte men ärligt.